Soja – en viktig proteinkälla
Soja är en ärtväxt som ger mer protein per hektar än jämförbara grödor. Den har odlats och ätits i tusentals år i Asien och är idag en av världens största och viktigaste källor till vegetabiliskt protein och olja. Merparten av sojan används till djurfoder.
I takt med ökad global konsumtion av kött och andra animaliska livsmedel har den globala efterfrågan på soja ökat snabbt. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja tiofaldigats. Enligt WWF förväntas sojaarealen fördubblas till år 2050.
Samtidigt som sojan bidrar till ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i produktionsländer som Brasilien, orsakar den ofta storskaliga sojaproduktionen omfattade problem med avskogning, miljöförstöring och landkonflikter där lokalbefolkningen berövas rättigheter till sin mark.
Snabbfakta
- Global produktion: Cirka 350 miljoner ton
- Produktionsländer: Omkring 70 % produceras i Brasilien och USA följt av 11 % i Argentina. Mindre produktionsländer är Kina, Indien, Paraguay, Kanada, Ryssland och Ukraina.
- Andel certifierad soja: Drygt 2 % av den globala volymen är certifierad med RTRS, ProTerra eller Donau Soja/Europe Soya.
- Användningsområde: 76 % används till foder, 20 % konsumeras av människor och 4 % används industriellt.
Källa: Soy – Our World in Data och Increased soy certification would decrease deforestation risk – Planet Tracker (planet-tracker.org)
Användningsområden
Det är inte som mat till människor som soja främst efterfrågas, utan som foder till djur. Huvuddelen av den soja som produceras ges till höns, mjölkkor, köttdjur, grisar och odlad fisk. Ur sojabönan utvinns även sojaolja som används i livsmedel men även i biodiesel. Ytterligare raffinering av sojaoljan ger sojalecitin som är en vanlig tillsats i livsmedel – i allt från choklad till smoothies.
Vad används sojan till globalt?
Omkring 6 % av de skördade bönorna blir direkt mat till människor, som tofu, sojadryck, edamamebönor, sojasås och tempeh. Ungefär lika stor andel används oprocessat i djurfoder.
Den stora andelen av den globala sojaskörden processas. Presskakan används nästan uteslutande till djurfoder, medan majoriteten av oljan används av människor.
Källa: Soy: food, feed, and land use change (tabledebates.org)
Risker
Odlingsmetoderna för soja varierar mycket och sker både småskaligt och industriellt – med stora skillnader i produktivitet och hållbarhet. Generellt är produktionen förenad med flera risker som kan ha negativ påverkan både på miljön och människor. Några av de största riskerna är:
- Avskogning
Kopplingar till avskogning, särskilt i Amazonas regnskog och den brasilianska savannen Cerrado, leder till stora koldioxidutsläpp och klimatförändringar. - Kemikalieanvändning
Ofta krävs stora mängder av kemikalier som bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket leder till förorening av vattendrag och mark. Det kan även leda till hälsoproblem för människor och djur som lever i närheten av dessa odlingar. - Monokulturer
Ofta sker sojaproduktionen på stora industriella jordbruksområden men enbart två roterande grödor. Detta resulterar i en lägre biologisk mångfald och kan orsaka jorderosion och utarmning av jordens näringsämnen. - Kränkningar av mänskliga rättigheter
Den industriella produktionen har lett till en ökad koncentration av markägande och lokalbefolkningar har berövats rätten till sin jord. Bristande arbetsförhållande har rapporterats från sojaodlingar i Sydamerika och även tvångs- och slavarbete har förekommit, men i exempelvis Brasilien har arbetarna på sojaodlingarna fått bättre villkor.
Vägen framåt
För att minska den negativa påverkan som sojaproduktionens kan bidra till krävs odlingsmetoder och system som anpassas och förbättras för att förhindrar avskogning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, och som värnar de mänskliga rättigheterna.