Soja och produkter från palmolja i foder
Här finns svar på några av de vanliga frågorna om soja och palmolja i svenskt foder.
Soja
Soja är ett näringsrikt och prisvärt proteinfodermedel som i stor utsträckning ges till grisar, kycklingar, nötdjur och odlad fisk världen över. Efter att sojabönorna skördats förädlas de. Under krossningsprocessen pressas bönan på sin olja som används främst inom livsmedelsindustrin. Sojaflingorna som blir kvar efter pressningen torkas, rostas och mals till ett grovkornigt mjöl för att används till djurfoder. I ekologisk produktion kan också bönor och expeller förekomma.
Anledningen till att just sojan blivit den dominerande foderproteingrödan är att den har ett högt näringsvärde för alla djurslag och att den samtidigt har varit prismässigt mycket konkurrenskraftig jämfört med andra proteinkällor som raps, ärtor och bönor. Odlingen av svenskodlade proteingrödor i stor skala har under lång tid varit mycket begränsad, men tack vare initiativ inom forskning och industri har tillgången på svenska svenskodlade proteingrödor ökat.
Produkter från palmolja
Palmfetter ingår ofta i fettblandningen som används när man tillverkar foder. Fettet fyller flera funktioner men primärt används det för att öka energiinnehållet. Palmfetter som används är både derivat av palmolja samt PFAD (Palm Fatty Acid Distillate) som är en biprodukt från fysikalisk raffinering av palmolja. Även expeller, en biprodukt vid krossning och utvinning av olja ur palmkärnor används. Expellerna har högt energi-, protein- och fiberinnehåll och tillför fiber av hög kvalitet.
Energirika foderfetter spelar en viktig roll framförallt för dagens högavkastande mjölkkor som behöver mycket fett. Fettsyrasammansättningen i palmolja är unik eftersom andelen av så kallad palmitinsyra är hög, cirka 45%. Andra alternativ som raps och soja kan användas, men foderfett med produkter från palmolja bidrar till hög avkastning och högre fetthalt i mjölken.
Soja
Sverige har under de senaste 25 åren minskat användningen av soja i foder med 20% till förmån för mer närodlade proteinfoderråvaror. Detta utifrån marknadens intresse för svenskt ursprung samt ökad medvetenhet kring frågor som rör klimatavtryck och miljöpåverkan.
I Sverige tillverkas enligt Foder & Spannmål årligen runt 2 miljoner ton foder i foderfabriker. Av proteinråvarorna i tillverkningen utgör rapsprodukter den största delen med drygt 340 000 ton under 2022, följt av omkring 200 000 ton soja. Drygt hälften av sojan kommer från Brasilien och är certifierad med ProTerra. Se Foder & Spannmål för övriga länder och verifieringar.
I Sverige utgör soja cirka 2,5% av det mjölkkorna äter, 4% av grisarnas föda, cirka 15-20% av fodret till matfågel respektive 10-16% till värphönor. Nötkreatur av köttras får i stort sett ingen soja alls. Svenska fodertillverkare arbetar med att minska användningen av soja genom att öka andelen inhemskt proteinfoder från vallbaljväxter (klöver, lusern mm.), raps, ärter, åkerbönor och biprodukter från livsmedelsindustri, som exempelvis från tillverkning av alkoholhaltiga drycker (drank från etanol och drav från öl).
Produkter från palmolja
Enligt Foder & Spannmål utgör palmfett och expeller av palmkärnolja ett par procent av råvarorna i foderproduktionen. Totalt sett används omkring 27 000 ton palmoljebaserade fettprodukter i Svenskt foder.
I många länder är användningen av soja och produkter från palmolja i foder högre än i Sverige så också i flera av de länder som vi importerar animaliska livsmedel från. I en studie från 2016 där man jämförde 10 europeiska länders sojafotavtryck från den inhemska animalieproduktionen hade Sverige i snitt 50% lägre sojaanvändning (IDH och Wageningen University).
Den absoluta majoriteten av det importerade köttet kommer från andra EU-länder. Sverige importerar mest nötkött från Irland, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Grisköttet som importeras kommer främst från Tyskland, Danmark och Polen. När det gäller lammkött är Irland, Nya Zeeland och Nederländerna de länder vi importerar mest ifrån. Den största delen av importen av kyckling kommer från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen. Laxen importeras nästan helt från Norge och räkor kommer bland annat från Vietnam, Danmark och Norge.
Soja
All soja importeras då den inte kan odlas i Sverige på grund av vårt klimat. Svenska foderproducenter köper in soja genom särskilda råvaruleverantörer. Sojan som används i svenskt foder odlas antingen med kriterier för hållbar produktion samt GMO-fritt eller med ekologiska metoder. Oftast är det stora volymer per inköp som fraktas med båt. Spårbarheten är mycket god.
Drygt 50 % av sojan kommer från Brasilien. Se Foder & Spannmål för volymer, verifieringar och ursprung för sojan i svenskt foder.
Palmolja
De produkter utvunna ur oljepalm som används i foder köps in via stora företag ofta specialiserade på fetter. Här finns utmaningar med spårbarhet både för derivaten och biprodukterna så som expellerpalm. Fysisk segregering av biprodukter sker nästan aldrig då det skulle kräva investeringar i tid såväl som i anläggningar. För derivaten ökar komplexiteten i försörjningskedjan ytterligare.
Oljepalmsprodukterna i fodret kommer främst från odlingar i Malaysia och Indonesien där cirka 85 procent av odlingen i världen finns.
Soja
Det finns ett stort antal certifieringar av soja. Svenska plattformen för riskgrödor har antagit en bred definition av hållbar produktion. Den inkluderar bland annat krav på odlingen som tar hänsyn till natur, miljö och lokalsamhällen, villkor för arbetare och användning av lantbrukskemikalier. Ett viktigt krav är också att expansion av odlingar inte sker i områden med höga naturvärden eller förstör viktiga ekosystemtjänster eller sociala och kulturella värden. Plattformens definition utgår från RTRS kriterier.
Följande verifieringar för mer hållbar soja är accepterade av Svenska plattformen för riskgrödor och används av svensk foderproduktion:
- Certifieringar för soja:
- Verifiering av soja från lågriskland:
- I dagsläget enbart sojamjöl med ursprung i Kanada (Ontario och Québec) som importeras från Norge och uppfyller kriterierna för mer hållbar produktion.
Läs mer här om vilka verifieringar som är accepterade av plattformen.
Oljepalm
De oljepalmsprodukter som ingår i svenskt foder är ännu inte verifierade mer hållbara på grund av bristande tillgång på den globala marknaden och svårigheter vad gäller spårning. Den svenska foderbranschen är dock engagerad i att lösa det här sedan några år vilket också är en del av Svenska plattformen för riskgrödors färdplan.
Sedan många år ställs krav från aktörer i livsmedelskedjan på att den svenska foderbranschen enbart ska använda GMO-fria råvaror i foder. Den råvara som i första hand berörs av detta är soja. För att säkerställa leverans av GMO-fri soja arbetar foderbranschen med ramavtal gentemot sina leverantörer. De säkerställer i sin tur bakåt i kedjan att sojan är GMO-fri samt verifierad mer hållbar i enlighet med Svenska plattformen för riskgrödors kriterier.
Soja
Konsumenter av svenskproducerade animaliska livsmedel kan vara trygga med att sojan som de svenska djuren har ätit genom fodret är verifierad mer hållbar och att den därmed inte har bidragit till att regnskog skövlas för att göra plats för sojaodling. Med verifierad mer hållbar soja menas att den faktiska sojan uppfyller kriterier för mer hållbar produktion, till skillnad från massbalansflöden och krediter där den faktiska grödan inte nödvändigtvis behöver vara mer hållbart producerad.
Hela den svenska foderbranschen följer Svenska plattformen för riskgrödors åtagande för mer hållbar soja. Detta innebär att fodret som produceras i Sverige endast innehåller verifierad mer hållbar soja. Eftersom den svenska animalieproduktionen i princip enbart använder svensktillverkat foder, kommer animaliska livsmedel från svenska djur, så som kött, ägg och mejeriprodukter, från en kedja av verifierad mer hållbar soja. Läs mer hos Foder & Spannmål.
Oljepalm
De oljepalmsprodukter som ingår i svenskt foder är ännu inte verifierade mer hållbara på grund av bristande tillgång på den globala marknaden och svårigheter vad gäller spårning. Den svenska foderbranschen är dock engagerad i att lösa det här sedan några år vilket också är en del av Svenska plattformen för riskgrödors färdplan.