Palmolja – den mest använda vegetabiliska oljan
Palmolja utvinns ur oljepalmen som är enormt resurseffektiv och en viktig gröda i Asien, Sydamerika och Afrika. Palmolja har många eftertraktade egenskaper. Omkring hälften av alla förpackade varor i en mataffär – från barnmat, pizza och glass till schampo, deodorant, tandkräm och läppstift – innehåller palmolja
Oljepalmens höga avkastning och oljans breda användningsområden har ökat efterfrågan på palmolja. De senaste 50 åren har den globala odlingen av oljepalm fyrdubblats. WWF förväntas palmoljeproduktionen bli ytterligare fyra gånger större år 2050.
Palmoljan är en viktig kallorikälla för miljoner människor och en stadig inkomstkälla för småbönder (omkring 40 % av palmoljan odlas av småbönder). Samtidigt har den ökade efterfrågan lett till allt fler och större plantager framför allt i Indonesien och Malaysia. De ensidiga och storskaliga odlingarna skapar problem i de känsliga miljöer där oljepalmer växer och odlingen sker många gånger på bekostnad av tropisk skog och med stor negativ påverkan på djur, växtlighet och människor.
Statistik oljepalm
- Global produktion: Drygt 80 miljoner ton
- Produktionsländer: 85 % produceras i Indonesien och Malaysia följt av Thailand, Colombia, Nigeria, Guatemala, och Ecuador.
- Andel certifierad palmolja: 19 % av den globala produktionen av palmolja är RSPO-certifierad.
- Användningsområde: Användningen skiljer sig från land till land men av den globala produktionen används knappt 70 % till mat som matolja eller i margarin, glass, choklad och bageriprodukter. Knappt
30 % processas för användning inom industrin, till foder eller i konsumentvaror som tvål, tvättmedel, smink, rengöringsprodukter och ljus. Några få procent används till biobränsle.
Källa: Palm Oil – Our World in Data
Användningsområde
Palmolja är globalt den överlägset mest använda vegetabiliska oljan och står idag för cirka 40 % av den globala produktionen av vegetabilisk olja men använder bara omkring 6 % av marken som används för att odla vegetabilisk olja. Det är extremt resurseffektivt jämfört med andra grödor som odlas för att producera vegetabilisk olja som exempelvis raps eller solros. En övervägande del av palmoljan används till humankonsumtion. Fruktens kärna ger en annan typ av olja, palmkärnaolja, som till sin uppbyggnad är lik kokosolja. Palmkärnaolja används i stor utsträckning inom kemiindustrin för tillverkning av ytaktiva ämnen som används i exempelvis schampo och tvättmedel. Produkter från oljepalmen används även som fett och protein i foder.
Palmoljans komplexa leveranskedja
Oljepalmen kan vanligtvis skördas flera gånger per år. Den första skörden kan ske efter 2-3 år efter planteringen, och sedan kan palmen skördas årligen under cirka 25-30 år, beroende på olika faktorer som växtförhållanden och odlingssystem.
Efter skörd samlas oljepalmens frukter in på insamlingsanläggningar där frukten blandas med frukt från andra odlingar. Efter transport till en kvarn pressas fruktköttet för att utvinna rå palmolja. Kärnorna separeras för att utvinna palmkärnolja, vilket ofta sker vid ett senare tillfälle.
Palmoljan och palmkärnoljan kan genomgå ett flertal raffineringsprocesser för att avlägsna orenheter och förbättra dess kvalitet. Den raffinerad palmoljan och palmkärnoljan kan sedan fraktioneras vidare en eller flera gånger. Varje steg kan utföras av olika företag eller anläggningar, vilket gör kedjan och spårbarheten komplex.
Från en ton palmfrukt kan man få cirka 200-250 kg rå palmolja och omkring 45 kg palmkärnor. Från palmkärnorna utvinns cirka 20-25 kg palmkärnolja.
Omkring hälften av alla förpackade produkter i en mataffär innehåller palmolja eller palmkärnolja.
Källa: RSPO Impact Report 2022, sid 62
Risker
Odlingsmetoderna för oljepalmen varierar mycket och sker både småskaligt och industriellt – med stora skillnader i produktivitet och hållbarhet. Generellt är produktionen förenad med flera risker som kan ha negativ påverkan både på miljön och människor. Några av de största riskerna är:
- Avskogning och förlust av biologisk mångfald
En av de största riskerna med palmoljeproduktion är avskogningen av tropisk regnskog för att ge plats åt palmoljeplantager. Omkring 85 % av oljepalmerna växer på några få öar i Malaysia och Indonesien – öar som innehåller några av den största biologiska mångfalden på jorden. Regnskog skövlas för att bereda plats för palmoljeplantager. Detta leder till förlust av värdefulla ekosystem, att djur och lokalbefolkning fördrivs och att den biologiska mångfalden utarmas. Avskogningen bidrar också till utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar. - Kemikalier och föroreningar
Odlingen av palmolja kräver ofta stora mängder vatten och användning av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Detta kan leda till mark- och vattenföroreningar vilket påverkar vattenkvaliteten och ekosystemen i närheten vilket skapar hälsoproblem för människor och djur som lever nära odlingarna. - Arbetstagares rättigheter och arbetsförhållande
Många palmoljeplantager har rapporterats ha dåliga arbetsförhållanden, inklusive otrygga anställningar, otillräcklig lön, långa arbetsdagar och bristande säkerhet på arbetsplatsen. Det förekommer även fall av barnarbete och tvångsarbete inom palmoljeindustrin. - Sociala konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter
Palmoljeindustrin har ofta kopplats till konflikter och människorättskränkningar. Tvångsförflyttning av lokalbefolkning, exploatering av arbetskraft, dåliga arbetsförhållanden och kränkningar av urfolks- och lokalbefolkningens rättigheter till mark och resurser förekommer.
Vägen framåt
För att minimera palmoljeproduktionens negativa påverkan krävs effektiva och hållbara odlingssystem som motverkar avskogning, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Samtidigt måste de mänskliga rättigheterna respekteras och arbetstagares rättigheter skyddas.